Värdskapsbrevet är ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrev som utkommer varje månad med inspirerande berättelse och tankar om värdskap. Fyll i din prenumeration här till vänster.

En dag i mars kom ett mail från Grönland!

Det var Tina på Destination South Greenland som skrev att hon hade hört att jag hållit seminarium i Danmark. Kunde jag tänka mig att komma och hålla en workshop kring värdskap vid deras årliga träff för de lokala turistaktörerna? Gissa om! Jag som alltid drömt om att resa till Grönland. Jag lovar att min puls hann stiga rätt kraftigt innan jag hade kollat min kalender. Bingo!

Spänd förväntan

Första starka intrycket av Grönland kom redan på Kastrup i Köpenhamn. När jag väntade på flyget till Narsarsuaq blev jag totalt charmad av en grönländsk skolklass på väg hem från en skolresa. Det var ett gäng ungdomar i yngre tonåren som köade i incheckningen och stimmade runt som bara tonåringar kan göra. Jag kunde inte sluta titta, de var så vackra. Ja, jag kan inte hitta något annat ord. De hade så otroligt fina, karakteristiska drag. Men det som fascinerade mig allra mest var deras utstrålning, värmen mellan dem och den hjärtlighet med vilken de tog avsked av sina dansk-grönländska värdar i Danmark. Det var ett kram- och pusskalas utan like.

Lokaltrafik à la Grönland

Väl på plats, lätt kaotisk oordning på flygplatsen men alla människor hälsade och sa hej. Det var likadant vart jag än kom och vem jag än mötte. Deltagarna var ett tjugofemtal personer från de tre grannkommunerna. I stort sett alla kom inflygande med helikopter! Det är det självklara sättet att ta sig mellan huvudorterna. Rent fysiskt handlar det om väglöst land även om det inte är mer än 15 mil tvärs över de tre kommunerna.

        South Greenland är ett destinationsbolag för de tre sydligaste kommunerna: Narsaq, Qaqortoq och Nanortalik. Tre kommuner - men bara 8 000 invånare. Redan idag finns ett stort intresse för Sydgrönland som resmål. Gästerna kommer oftast i arrangerade grupper eller med det växande antalet kryssningsbåtar. Destination South Greenland ska stimulera kvalitetsutvecklingen och hitta nya möjligheter för samverkan på kommersiell grund för att få fler gäster att stanna längre på Sydgrönland.  

       Det var om värdskap och mötet mellan människor det skulle handla. Deltagarna var en blandning av infödda grönländare, inflyttade danskar, islänningar och en fransman. Några kände varandra väl, andra inte alls. Gemensamt var dock ett hjärta som klappade för Grönland och det grönländska. Redan första kontakten vid lunchen med dessa människor gav ett starkt intryck. En påtaglig värme fanns direkt i lokalen. Viljan att dröja sig kvar en extra liten stund, förmågan att visa ett äkta intresse i mötet. En önskan att bjuda in till samtal. Ett och ett halvt dygn av intensivt arbete blev en salig blandning av föreläsning, erfarenhetsutbyte och grupparbeten med utgångspunkt från deras reflektioner och tankar. Hur ville man möta sina gäster, vad skulle deras värdskap kännetecknas av? En enorm energi i lokalen, alla ville dela med sig av sina erfarenheter och tankar.

Qaaqqusisoq - värdskap på grönländska

Vilken förmån att få vara med och ta del av deras erfarenheter och engagemang kring vad de vill att deras värdskap skall kännetecknas av. Alla goda historier som berättades, vad de har gemensamt, vad de brinner för och är stolta över – allt sammanfattades i ett ord: HJÄRTLIGHET. Svårt att ta på, svårt att exemplifiera. Den bara finns där, eller inte. Att bjuda in besökare till att få ta det av den äkta grönländska hjärtligheten i varje möte, i allt de gör. Den äkta viljan och glädjen att möta andra människor och dela med sig av sin historia, och sig själva.

Att bli mer av det man redan är

Jag träffade en kvinna under de här dagarna som jobbade som guide. Hon berättade om när hennes son skulle sommarjobba första gången som lokalguide. Han var lite nervös förstås och hade ägnat massor av tid åt att läsa på och plugga in Grönlands historia, allt om inuiter och nordbor, årtal, biologi och geografi. Så kom dagen när han skulle ut på sitt första uppdrag med en grupp från ett kryssningsfartyg. Mest nervös var han för att klara gästerna alla frågor. När han kom hem var mamman förstås nyfiken på hur det hade gått. ”Hur gick det, klarade du alla frågor?”

”Det var väl ingen match” sa han.

”Så bra att du hade läst på då” sa mamman

”Äsch, det kunde jag ha struntat i. Det enda de frågade, det var om mig. Jag ägnade i stort sett hela dagen åt att berätta om varför vi bor här, hur är det att bo här och om jag trivs. Det är väl ingen konst att vara guide” svarade han glatt.

Visst är Grönlands spektakulära natur, fascinerande kultur och historia en viktig inramning för besökaren. Men det är ändå mötet med människorna som ger det största intrycket. När turismen växer så det knakar är en stor utmaning att behålla sin identitet, det ursprungliga. Men att visa prov på ett riktigt gott värdskap handlar ofta om att ha förmåga, mod och vilja att bjuda på sig själv och sin personlighet.

Text: Märit Torkelson